
Det kostar mycket pengar att bygga ett fibernät på landsbygden, speciellt är det arbetet att få ned kabeln i marken som kostar pengar. Tack vare det kommer finnas bidrag att söka för att bygga fibernätet nu är det din möjlighet att få en anslutning till lägsta möjliga pris.
I fiberföreningen har vi räknat fram och tillbaka på vad en anslutning kan komma att kosta. Vi konstaterar två saker, och det är att det beror helt och hålet på hur många medlemmar det är i föreningen och vad det kommer att kosta att gräva.
Varför gräva? Häng upp kablarna!

Det som är absolut svårast att beräkna är grävkostnaderna. Det beror helt på markförhållandena. Vissa sträckor går det fint att plöja ner kabeln i marken, och på andra ställen måste det grävas för att det är så mycket sten och annat i marken.
Slangen läggs djupt för att minska påverkar från tjäle och eventuellt marktryck ovanifrån. På de ställen där det är är svårt att få ned slangen skyddas den med extra slang eller rör som är tåligare.
Vi får då förslag om att häng upp kabeln i stolpar. Det är något vi inte vill göra, för vi anser att den blir för utsatt. För att skarva en fiberkabel måste ändarna svetsas ihop. Det skall göras i en bra miljö. Skulle det inträffa att en hängande kabel av någon anledning skulle gå av blir det komplicerat att laga den.
En fiberkabel måste ha sökband
När kabeln plöjs ned kontrolleras marken först genom att dra en tjälkrok, och därefter en läggs slang(arna) ned med plogen. Det gröna bandet som syns på bilden är ett band som läggs någon decimeter över slang för att markera att det finns fiber när andra grävarbeten skall göras. Dessutom innehåller sökbandet en spårmarkör (en metalledning) som gör det möjligt att söka kabeln med speciell kabelsökningsutrustning.

Allt utgår från Gällared
En för stamledningen som går från nodhuset i Gällared till olika fördelningsskåp runt om i området. Målet är att nodhuset i Gällared är den ända platsen i nätet som kommer kräva el. De andra fördelningsskåpen är ställen där fiberkabeln delas för att nå varje fastighet. I skåpen svetsas kabeln (skarvas ihop), men ingen el eller annan utrustning finns där.
Olika dimensioner för olika sträckor
Det kan läggas ned flera slangar i samma schakt. Förenklat är det två olika dimensioner som används. Vid en plats för ett skåp kan du se olika slangarna som sticker upp, och förenklat är det så att en grövre (25 mm i diameter) används för stamledningar som går ner till Gällared och en mindre (16 mm i diameter) som går till fastigheter och till nodpunkter med ett färre antal anslutningar.
En ledning från Gällared in i ditt hus

En fiberkabel innehåller tunna fiberledare. Du kommer att ha en sådan fiberledning ända från Gällared in till ditt hus. Den kommer svetsas i skåpen, och kommer leda ljust från utrustningen i nodhuset i Gäallred till mediaomvandlaren som sitter inne i ditt hus. Överföringen där kommer gå med ljusets hastighet, och begränsas av den aktiva utrustningen som sätts i ditt hus och i nodhuset.
En fiberkabel är tunn. en 8 mm tjock fiberkabel kan innehålla 192 stycken fiberledare. En fiberledare är tjock som ett hårstrå och det är dessa tunna ledare som skall svetsas ihop i kopplingsskåpen. Inne i fiberkabeln brukar det finnas en kärna för att öka hållfastheten på kabeln, eftersom de tunna fiberledarna är så sköra.
Inget elektriskt i kabeln
Det som överförs i kabeln är inget elektriskt, utan ljus. Det gör att kabeln inte kommer vara utsatt för störningar på grund av åska. Däremot måste vi se till att skydda utrustning i nodhuset, och du gör rätt i att skydda den utrustning du kommer ha i ditt hus.
Robust fibernät är viktigt
Det är viktigt för oss i styrelsen att nätet byggt robust och på ett sådant sätt att det håller över tid. Skanova har tagit fram riktlinjer för hur ett fibernät skall byggas. Det handlar om hur slangen skall grävas ned och vilka slangar och fiberkablar som används.
Mycket av telefonledningarna som finns i bygden i dag är luftledningar. Vi vet att det innebär en del problem, så trots att det är dyrt att förlägga slang i marken gör vi det för att få ett så robust nät som möjligt. Skall vi köra tjänster för larm, hemsjukvård och liknande skall vi kunna känna oss trygga att det byggts på ett driftsäkert sätt.