Kommunen bjöd in fiberföreningarna i kommunen till ett möte i Ullareds bygdegård för att berätta mer om bland annat samarbetsavtalet med Telia. Personligen tycker jag det var få frågetecken som rätades ut, och en frustation från föreningens sida gentemot kommunen var tydlig.
På mötet fanns byNet, Skanova, Telia och kommunen på plats som inbjudna gäster. Skanova hade tagit med en representant från Rala, då dem samarbetar när det gäller byggnation av fibernät i samverkan med byalag. Det mötet som kommunen bjudit in till lät man alltså endast en kommunikationsoperatör delta, Telia. Det var bara Telia som var där och presenterade sitt tjänsteutbud. Enda delen där det fanns fler än en aktör var för projekteringen, där Skanova och byNet hade möjlighet att berätta om sina upplägg.
Skanova vill köpa näten
Skanova berättade mycket om att skriva ett avtal för att hyr-köpa fibernäten. Avtalet säger att de hyr nätet i fem år (krävs för att föreningarna skall vara bidragsberättigade) för att sedan köpa näten. Här kommer en vi till en intressant punkt. Skanova köper näten för 9 200 kronor per anslutning. Därmed har vi en värdering på näten, och vad en insats från fastighetsägare på landsbygden borde vara. Prislappen sägs vara baserad på den prisreglering som Post och Telestyrelsen satt på Skanova. Det är alltså vad näten får kosta för Skanova, om de fortfarande skall kunna tjäna pengar på att driva fibernäten.
Det betyder att de fastigheter som betalar mer än ca 10 000 kronor egentligen betalar ett överpris. Detta borde då rimligen vara en måttstock på hur stora bidrag man kan förvänta sig från myndigheter för att kompensera att det är dyrare att bygga på landsbygden.
Inget samhällsansvar åligger Skanova
Skanova är ett kommersiellt bolag utan samhällsansvar. Detta påpekades av Skanovas talesperson på mötet. Frågan är vilka krav vi ställer på de fibernät vi bygger i kommunen. Vad har vi för krav på samhällsansvar? Det handlar om tillgänglighet och driftsäkerhet. Hur säkerställer vi att infrastrukturen vi gräver ner håller tillräckligt god standard, även om vi bygger med Skanova?
Telias ÖppenFiber och Telias tjänstepaket
Eftersom det endast fanns en kommunikationsoperatör(KO) på plats lyftes bara Telias lösningar fram. Telia kan fungera som KO och se till att våra nät har aktiv utrustning. Där finns egentligen två Telia-lösningar.
En där man låter Telia agera både KO och tjänsteleverantör som ett paket. Fördelen med denna lösningen är att fiberföreningen kan göra en upphandling med ett minimipaket till ett lägre pris. Då köps alltså TV, telefoni och bredband från Telia.
Den andra lösningen är att man använder sig av Telia ÖppenFiber, där Telia har plats för nio tjänsteleverantörer som man kan välja bland. De flesta ganska små aktörer, vilket kanske gör att det varumärke som Telia valt för den lösningen ÖppenFiber inte är riktigt sann. Den ger mig ett begränsat antal tjänsteleverantörer att välja på, istället för att vara helt öppet och fritt för mig att välja.
Kommunen samarbetsavtal ger byalagen ingenting
För byalagens del ger inte samarbetsavtalet med Telia ingenting. Det Torbjörn Larsson, tjänstemannen i kommunen för IT-frågor, hänvisar till är att man kan få hjälp överlämningspunkter för fibernätet. Dessa punkter redovisades vid ett möte i mars 2012, alltså inga nyheter. Den förening som kommit längst, Krogsered, har dessutom löst det själva genom att bygga nätet med anslutningspunkt i Ätran.
Frågor ställdes om var de pengar som fanns att avsätta för att finansera start av ett bredbandsbolag i kommunens regi finns nu. Skulle de kunna sättas in för att hjälpa fiberföreningarna projektera näten? Många av föreningarna talade om hur mycket tid som måste läggas ned för att skaffa fram projektunderlag (ansökningshandlingar, medlemshantering etc). Förslag restes, återigen, om behov av en bredbandslots som är insatt i frågorna och kan hjälpa föreningarna, så att inte varje förening behöver uppfinna hjulet om och om igen.
Samarbetsavtalet gynnar några på landsbygden
Samarbetsavtalet med Telia betyder några förbättringar för landsbygdsbefolkningen. En är att de orter som har fler än 200 invånare har bättre möjlighet att få fiber. Detta genom att man säger att fibernät kommer byggas när man når 30 procentig täckning av intresseanmälningar på orten. Dessa orter är inte bidragsberättigade, och med avtalet har man sett till att en kommersiell aktör förbinder sig att bygga när en viss täckning nås (Anmäl din fastighet nu!).
Dessutom kommer Telia att förbättra den mobila 4G-täckningen i kommunen redan under första kvartalet 2013. Kom ihåg att 4G inte är lösningen på bredbandsuppkopplingen på landsbygden.
Detta är mina personliga reflektioner
Denna rapport är mina personliga (Christian Dahlqvist) reflektioner av mötet, och har du något som du tycker saknas eller är felaktigt så hör av dig via e-post christian@sundhult.com, eller ännu hellre var transparent och använd kommetarsfältet (Då ser alla vad du tycker inte stämmer i rapporten. Då vet de som läser den att jag inte filtrerar informationen).
